Leto

Kärlek och uppror!

Leningrad, tidigt 80-tal. Insmugglade LP-skivor med Lou Reed och David Bowie inspirerar en växande undergroundscen fylld av energi och skaparkraft. Det är där Mike och hans fru Natasha träffar en ung Viktor Tsoï. Tillsammans kommer de att förändra Sovjetunionens musikaliska landskap för alltid.  

Den ryske regissören Kirill Serebrennikov låter den begynnande perestroikan ligga till grund för en kärlekstriangel fylld av nerv, rock’n’roll och uppror.

Leto är en rock’n’roll historia i 80-talets Sovjetunionen. En tid och miljö som var väldigt fientligt inställd till både rock’n’roll och all annan kultur från väst. Det handlar om hur tillräckligt med självförtroende kan övervinna omgivningen och om våra hjältars attityd till det nedärvda förtrycket. Men framför allt är det en historia om enkel och oförställd kärlek. Ett lyriskt poem till de här blivande rockstjärnorna, till deras livsstil och luften som de andades. Det är en historia om den sista sommaren innan perestroikan, alldeles innan Ryssland förvandlades i grunden. Min generation har starka minnen av den energi som fanns i perestroikan och perioden strax efter. Men vi vet ingenting om generationen före oss och deras inneboende glöd. Perestroikan suddade ut en hel generation och snart finns det ingenting kvar av dem. Men i den här sagan befinner vi oss i det sena 80-talet. I skimrande svartvitt, vilket är det enda sättet att berätta om den här eran, känslan av färg dök inte upp i det kollektiva ryska medvetandet förrän senare. Det var en brutal och alternativ epok där våra hjältar fortfarande var väldigt mycket vid liv. De njöt av total kreativ frihet trots myndigheternas förtryck. De gjorde musik och kunde inte tänka sig något annat. Jag kan lätt identifiera mig med dem och förstå deras motivation. På Gogol Center där jag arbetar är vi inte främmande för deras metoder. Trots att vi lever i svårt politiserade tider så skapar vi fri teater som är modern, antietablissemang och som kan ses som en del av en rörelse. Vi blåser liv i en kultur som makten inte kan acceptera, precis på samma sätt som det inte fanns plats för rockmusik i Leningrad 1983. Det är en film för och om en generation som såg frihet som det enda möjliga valet. Mitt mål har varit att fånga och belysa det sanna värdet av den friheten.” – Kirill Serebrennikov

Kirill Serebrennikov (f. 1969) är konstnärlig ledare för Gogol center i Moskva, en av Rysslands ledande avantgarde-teatrar. Han har bland mycket annat regisserat en uppsättning av von Triers Idioterna. Han filmdebuterade redan 1998 med Razdetyye (Undressed) och fick sitt internationella genombrottmed Izmena (Betrayal) som deltog i huvudtävlan på  Venedigs filmfestival. Hans senaste film Leto var uttagen till huvudtävlan i Cannes. Den 23 augusti 2017, under slutarbetet med Leto, greps Kirill Sebrennikov och han klippte färdigt filmen under den husarrest som han fortfarande befinner sig i.

Titel Leto

Originaltitel Leto

År 2018

Längd 126 min

Länder Ryssland

Undertexter Svenska

Språk Ryska

Regissör Kirill Serebrennikov

Skådespelare Teo Yoo, Irina Starshenbaum, Roman Bilyk

Producenter Pavel Burya, Murad Osmann, Ilya Stewart

Manus Kirill Serebrennikov, Lili Idova, Ivan Kapitonov, Mikhail Idov

Relaterade: