It must be heaven

Med precis blick och komisk skärpa tar sig Suleiman an frågan om identitet, tillhörighet vad det är vi verkligen kan kalla hemma.

Elia flyr Palestina i ett försök att hitta ett nytt hemland. Men han inser snart att Palestina följer honom. Löftet om ett nytt liv förvandlas till en härva av problem som är så trassliga att man inte kan göra annat än att skratta åt alltihop. Hur långt han än reser, från Paris till New York, så är det alltid något som påminner honom om det förflutna.

Elia Suleiman serverar en komisk saga som utforskar identitet, nationalitet och tillhörighet samt ställer den grundläggande frågan: Var ligger egentligen den plats som vi verkligen kan kalla hemma?

Regivision

”Om mina tidigare filmer har försökt att visa Palestina som ett mikrokosmos av världen, så visar min nya film världen som ett mikrokosmos av Palestina. It must be heaven skildrar vardagliga situationer för människor som lever i ett klimat av geopolitisk spänning. Våldet som utbryter på en plats liknar våldet på en annan. Bilder och ljud från det här våldet känns i all världens städer och inte, som förr, på några få avlägsna platser. Det finns gränskontroller på flygplatser och på shoppingcenter i varje land. Polissirener och säkerhetsalarm låter inte längre då och då utan är konstant. Hellre än att fokusera på ”helheten”som massmedia konstant kastar i ansiktet på oss, alltid generaliserad, maskerad och förfalskad, så skildrar It must be heaven ögonblicken i marginalen, de triviala och de som vanligtvis ligger utanför fokus. Med andra ord så rör den sig kring det intima, ömma och berörande. Det är personliga och mänskliga historier baserade på identifikation som väcker frågor och hopp. Som i mina tidigare filmer är det inte mycket dialog. Det som sägs är mer som en monolog för att tillföra rytm och musikalitet. Annars är filmens narrativ mer som ett sublimt montage; scener sammansatta som koreografi, det burleska taget från en absurd värld, bilder som öppnar upp tystnadens poesi vilket är hjärtat i filmens språk.”
– Elia Suleiman

Om regissören

Elia Suleiman (f. 1960) långfilmsdebuterade med Krönika om ett försvinnande (1996) och vann Best First Film Award i Venedig. Han befäste framgångarna med Gudomligt ingripande (2002) som premiärvisades i Cannes och vann Jurypriset. Den belönades även med European Film Awards för bästa utländska film. Han har sedan varit med i Cannes huvudtävlan med både The time that remains (2009) och It must be heaven (2019).

Titel It must be heaven

Originaltitel It Must Be Heaven

År 2019

Längd 97 min

Länder Frankrike

Undertexter Svenska

Språk Engelska, Franska, Arabiska, Hebreiska, Spanska

Regissör Elia Suleiman

Skådespelare Elia Suleiman, Tarik Kopty, Kareem Ghneim, George Khleifi

Producenter Michel Merkt, Martin Hampel, Sofian El Fani

Manus Elia Suleiman